Jag va ensam hemma, Okan jobbade stängning och skulle inte komma föräns klockan va halv ett-ett. Jag låg i sängen och kollade på TV, När klockan va nästan tolv på natten stängde jag av tvn och försökte sova. Babyn sparkade ovanligt mycket och rätt vad det va så kännde jag ett "plopp" och hela sängen vart varm. Jag ställde mig upp och märkte att jag kissade på mig (trodde jag), jag va ju så bombis på att jag skulle få gå över tiden och inte föda en hel vecka innan bf. Men tillslut när vattnet inte slutade att rinna så förstod jag vad som va på G. Benen började darra okontrolerat och jag kallsvettades... så nervös vart jag. Jag försökte att ringa Okan men han va redan på väg hem och jag fick itne tag på honom. Så jag ringde till mamma hon kom över fort som attan.
Okan kom hem runt tjugo i ett och jag höll på att packa den berömda
väskan, jag hade inte gjort det innan för jag trodde att jag hade
god tid på mig. Okan vart lite chockad när han såg min mamma
och trodde att det hade hänt nåt Jag sa att vattnet hade gått
och att vi skulle in till BB för att de ville kolla hur bebben mådde.
Vi tog en taxi in till Danderyd.
Där kollade de babyns hjärt ljud och hur mycket jag va öppen...Bara
2 cm. Vi fick stanna kvar en stund, vi gick och kollade på Lejon Kungen
i ett typ väntrum. Där började också värkarna att
kännas mer och mera, jag gick och kissade var tredje minut. Aj..aj... ONT...!
Efter ca trettio minuter så kollar de ctg igen och nu är jag öppen
3 cm. Vi blir hem sickade för att det kunde ta ett bra tag till sa de,
Mamma gick hem till sig och Okan gick och la sig för att vila lite (Stackaren
hade jobbat sen 6 morgonen innan) Jag kunde inte sova, hade för ont och
va för nervös för att kunna få någon ro över
huvudtaget. Jag duchar säkert tio gånger och läser alla grav.
tidningar och böcker som jag skaffat sen testet va posetivt.
Jag trodde aldrig den hära dagen skulle komma... har gått och längtat
i nio månader efter den hära bebben och nu är h*n snart här.
Men jag va så nervös och rädd... förlossningen har knappast
börjat ännu och det gör redan fruktansvärt ONT! Vid halv
sex på morgonen så väcker jag Okan efter att ha vankat mellan
duschen och sovrummet hela natten. Nu gjorde det för ont för att stanna
kvar hemma, jag ville lixom ha lite mera stöd från folk som vet att
smärtorna inte är livsfarliga jag va ju vid det här laget "övertygad"
att jag skulle dö.
Vi ringde min mamma som kom över för hon ville med va me på
förlossningen. Vi tar en Taxi in och får ett rum. Hon kollar hur
öppen jag är...fortfarnade 3 cm...Hjäääälp...
inte mera???
Får en värme kudde att lägga på magen och ryggen men den
va ju VÄRDELÖS!!! Jag är jätte spänd och kan inte slappna
av så jag får prova att duscha igen.. skönt... men jobbigt
när de kommer in i duchen och ska kolla babyns hjärt ljud, jag är
ju lixom lite blyg av mig :o) Tillbaka i förlossnings rummet får
jag prova Lustgas... först mår jag illa och kräks men Barnmorskan
säger att om jag provar en liten stund till så kommer illamåendet
att gå över. Och det stämmde...WOW... jag flyger... Jag suuuuger
i mig lustgas och den har för tillfället blivit min enda vän
i hela värden, jag har ju fortfarande ont men jag bryr mig lixom inte,
jag är för upptagen med att räkna små blå smurfar
och surfa runt i rummet. Jag hade jätte kul ett tag låg bara och
skrattade, då tyckte barnmorskan att jag borde ta det lite lungt med den
där masken ett tag och andas vanlig luft...Glädjedödare:o( Vid
10:40 så läggs spinal eller som de kallade det "stand-up eda"
(läser i min journal, va för drogad att minnas) den bedövningen
funkade jätte bra och jag kunde igen få kontakt med omvärden
en stund, nu va jag fullt öppen. De sa att öppnings skedet gått
snabbt på fyra timmar hade jag öppnats från tre cm till 10.
Nu kommer det att gå undan sa de.
Vid tolv får jag krystnings känslor och jag tar i för kung och
fosterland, men mina värkar är för svaga på stod de...
VADÅ FÖRSVAGA??!??! Jag har S**T ont ju!!!! Får värkstimulerande
dropp. Vid ett tiden avtar eda:n och jag får förlita mig på
min vän lustgasen igen.
Jag känner att det trycker på hela tiden vid halv tre, de droppar
på med mera värkstimulernade dropp och jag fortsätter med min
Älskade lustgas. Min mamma och Okan står vid sidan av sängen
och försöker stödja mig så gott de kan. Barnmorskan vill
att jag ska byta ställning, jag står på golvet, ligger i gyn
ställning, står på knä i sängen, ligger på
sidan, det enda jag inte gjode va stå på huvet och hoppa över
en bock... Gu va irriterad jag vart när jag inte fick vara i fred med min
lustgasmask...;o).
Vid 16:20 så avtar värkarna på nytt och en doktor tillkallas,
de tar de prover på bebbens huvud och det står att hans pH va 7,35.
Där efter tappar de (min) urinblåsa.
16:55 får jag sitta på en hink och krysta för att få
ner Bebins huvud (funkar inte). Doktorn tar nya prov på fostret vid 17:26,
Läser innantill: men provet kastas av pH-apparaten. Laktat 4,6. Beslutar
att därefter avsluta förlossningen med VE på indikation värksvaghet.
(innan dess pratades det om kejsarsnitt...)
17:30 Pasienten har varit retaherad 5 timmar; haft stark krystkänsla i perioder huvudet har långsamt trängt ner till strax ovan bäckenbotten. Dock dårlig effekt vid aktiv krystning. Laktat 4.6, dvs gränsvärde. Beslutar om VE på indikation sekundär värksvaghet.
Operations berättelse:
Operationsdatum:
2000-12-08
Början 17:36
Slut kl 17:46
Indikation: Värksvaghet
Anestesi:lokal Cervix retraherad, inga kanter. Värkarna är korta och
ineffektiva. Värkarna stimuleras med Oxytocininfusion.
Basal hjärtfrekvens
under extraktionen:100-160 slag/min. pH(navelven):7:35 Be(navelven):-6,5
annlägges och trycksänkningen påbörjas kl. 17:36 och trycket
sänks direkt till 0,8. Extraktionen påbörjas kl 17:37 och är
lätt och utförs utan hjälp av yttre press efter 2 dragningar,
varvid huvudet kommer fram i genomskärning, vid nästa värk lotsas
huvudet ut med hjälp av Ritgens grepp och i nästa värk hela barnet.
Klart vatten.
Klockan 17:46 framfödes en pojke.
Ingreppet bedöms okompliserat. Barnläkare ej närvarande.
17:46 Födelse - Kön: Pojke, som skriker vid avtorkning
20:45 Barnet sugit med rätt sug teknik Temp 36,7
20:50 Jenny känner sig illamående och är mycket blek, sitter i sängen. Läggs i planläge och påbörjar 1000 ml Ringer-acetat. Blodtryck 105/75, vid ytterligare kontroll samma bltr.
21:15 När vi försöker hjälpa Jenny till toaletten så svimmar hon och känner sig helt borta till syn och hörsel. Vi lägger henne i planläge och hon hämtar sig direkt. Blodtryck är nu 105/75, tillkallar dr.Saltvedt.
21:30 Blodtryck som tidigare. Jenny är blek men känner sig lite bättre. Vid kontroll av MVC papper: Hb 99 den 28/11
Uppe på BB-avdelningen får jag två påsar med blod, mitt Hb va nere i 73... mådde bättre efter att jag fått blodet.
Villken kännsla
Jag har blivit MAMMA!!!
Vill du se min förlossnings Journal